"Nu fick vi fan credd." Corona blir ett vägskäl för hur vi pratar om orten

Ihsan Kellecioglu och Pernilla Glaser samtalade i förra veckan om coronakrisens följder för segregationen.

Coronapandemin har skakat om vår bild av samhället. Plötsligt syns grupper som tidigare varit nästan osynliga i ett nytt ljus: de som bär upp vården, de som kör bussarna. ”Jag kan känna: nu fick vi fan credd för den roll vi spelar”, säger Ihsan Kellecioglu.

#ETTSTHLM

Hur förändras Stockholm av coronakrisen? Förstärks segregationen eller blir vi tvärtom mer solidariska?

Förra veckan livesände Pernilla Glaser på plattformen Boiler ett videosamtal med Ihsan Kellecioglu, antirasistisk debattör, på temat ”krisen och rättvisan”.

Pernilla: ”Coronakrisen har visat på en del enastående kompetens och solidariska handlingar. Men också på sprickor och djup orättvisa. Vad ser du där?”

Ihsan: ”Vi som har jobbat med segregationsfrågan i väldigt många år, vi har lyft trångboddheten, vi har lyft diskrimineringen när det gäller folkhälsan, att det kan skilja 17 år i medellivslängd mellan olika stadsdelar. Det kan kännas som ’vad var det vi sa?’, än en gång.

En annan värdighet

Men det har också blivit synligt: vilka är det som jobbar med de viktigaste jobben i samhället?

Vägen. ”Istället för att komma med lösningar utifrån ska vi utgå från människorna i de här områdena”

Förutom sjuksköterskor och läkare så är det också busschaufförer, människor som passar barn och så vidare. Och det här kan bli en slags: 'nu fick vi fan credd för vilka vi är'. Vilken roll som ens mamma eller pappa har, de som inte har de mest lönsamma jobben. Men nu fick de credd.

Sen kanske det inte gör någon politisk skillnad, men det är en värdighet som man har fått på ett annat sätt.

Det som var skönt med corona är att den satte stopp för en av de värsta perioder som jag har varit med om, när det gäller hur diskussionen om människor med annan etnisk bakgrund fördes. Det var så extremt. På ett sätt fick de här människorna en chans att andas.

Det har gett oss en chans att visa; hur ska vi prata om de här områdena, om de här människorna? Är de offer som ska hjälpas? Eller ser man det som att de här människorna är en kraft i samhället?

”Det blir ett vägskäl”

Det är den kraften jag hoppas att vi kan rida på. Det blir ett vägskäl.

Det finns säkert en risk att det stärker dem som vill fortsätta det rasistiska samtalet. Men vi har fått luft under vingarna. Och starkare argument för varför staten behöver ta mer ansvar i välfärdsfrågor."

Pernilla: ”Hur kan det här påverka hur vi pratar om vad som är ett samhälle?”

Ihsan: ”Det blir en mer mångfacetterad bild av 'oss som grupp'. Inte lika svartvitt. När vi har ett ’vanligt’ samhälle utan corona, då pratar man bara om de arbetslösa. Men nu finns det en förståelse varför man är arbetslös. Till och med den personen som bor i ett rikt område är kanske permitterad eller har hamnat i arbetslöshet.”

Nya röster hörs

Pernilla: ”Det har rörts om, vi har alla blivit många olika saker. Hur skulle du vilja se att den här konstruktiva röran tas om hand när den akuta krisen mattas av?”

Ihsan: ”Det handlar väldigt mycket om vem som äger samhällsdebatten. Och det är väl det som är min oro, att de som har stått för den mest rasistiska diskursen kommer att kunna politisera coronan, och få det att handla om att vi hade för många av den här gruppen i vårt land.

Men jag märker också att det plötsligt har det dykt upp en massa debattartiklar av privatpersoner med annan etnisk bakgrund, folk som vill förklara sin bild av verkligheten."

Lyssna/titta på hela samtalet här.

PETTER BECKMAN

Hoppfull. Ihsan Kellecioglu tycker att en mer mångfacetterad bild av människor med annan etnisk bakgrund har vuxit fram som en följd av coronakrisen. ”Det är inte lika svartvitt”, säger han.

BOILER: SAMTAL SOM GER HOPP I EN KRITISK TID

• Ihsan Kellecioglu är en profilerad debattör i frågor om antirasism, segregation och barn och ungas rättigheter, tidigare aktiv i vänsterpartiet.

• Han är uppvuxen i Vårby gård och Norberg, utbildad statsvetare och arbetar idag som konsult på Reform Society.

• Han har tidigare jobbat på Delegationen mot segregation och Rädda Barnen med att stärka lokala samarbeten i socialt utsatta stadsdelar.

• Artikeln är ett samarbete med Boiler, en plattform som drivs av författaren och lärdesignern Pernilla Glaser.

• Boiler beskrivs som en kunskapsplattform för hur vi kan mobilisera hopp i en kritisk tid, bland annat genom samtal med förändringsagenter som får dela sina tankar, metoder och erfarenheter.

• Boiler arbetar med förändringsprocesser i grupper och system och skapar upplevelser, utbildningar och mötesplatser i gränssnittet mellan konst och lärande.

• Mer info och fler samtal: www.bolier.one och Boiler på Facebook.