”Fel” mix av elever gör att gymnasieskolor väljs bort

För många slackers? För mycket orten? Gymnasievalet handlar inte bara om vilka ämnen du ska plugga. Du ska också pricka in ”rätt” grupptillhörighet. Hur undviker man att valet förstärker segregationen?

– Många byter för att de inte känner sig hemma socialt, berättar Dinah Gordon-Selin, studie- och yrkesvägledare i Älvsjö.

– Lova mig en sak, säger studie- och yrkesvägledaren Dinah Gordon-Sehlin och spänner ögonen i 25 niondeklassare på Johan Skytteskolan i Älvsjö.

– Ni får inte välja gymnasium förrän ni har varit ute på skolan och känt av stämningen. Ni måste kolla in om det är en skola som ni verkligen vill gå på.

Förra veckan öppnades registreringen för årets gymnasieansökningar. Cirka 30 000 nior i Stockholms län ska nu göra sitt val, senast den 17 februari ska det vara klart.

Och att man i förväg kollar in den sociala mixen på en skola kan vara helt avgörande för att kunna ta rätt beslut, menar Dinah Gordon-Sehlin.

Många byter

Många av förra årets nior bytte för att de inte hade satt sig in i vad det var för skola de skulle hamna på, rent socialt, berättar hon.

“Eleverna, som nästan alla har etniskt svensk bakgrund, tvekar med sitt svar.
”Om det är mycket ”orten”, säger en kille till slut.”

– Det syns ju ganska tydligt vad det är för elevsammansättning när man besöker en skola på öppet hus, det man inte ser på gymnasiemässan. Har de inte varit ute och tittat är risken stor att de inte trivs, säger Dinah Gordon-Sehlin.

Så vad handlar det om i klartext?

– Det finns prestigeskolor inne i stan som många inte vill gå på för att det är för mycket slackers, som anses vara för snobbiga. Vi har också haft elever som velat byta för att de tyckt att det var för mycket ”orten-barn” på skolan de valt, berättar hon.

LÄS MER: Kulturkrock i skolan: “Jobbigt att alltid vara i minoritet”

”Sådana som jag”

Vi slänger ut frågan till niorna i klassrummet i Älvsjö: vad är det ni kommer att titta efter när ni besöker skolorna?

Eleverna, som nästan alla har etniskt svensk bakgrund, tvekar med sitt svar.

– Om det är mycket ”orten”, säger en kille till slut.

”Orten-kultur” brukar kopplas ihop med förortsslang, en viss klädstil och en tuff attityd. Ibland används det för att beskriva unga med invandrarbakgrund generellt.

På rasten frågar vi vad killen egentligen menar.

– Alltså, det handlar kanske inte om etnisk bakgrund egentligen. Det är mer hur man uppträder i klassrummet. Det viktigaste är att det är elever som är som jag, att de tar skolan seriöst och inte vill kasta bort sin utbildning, säger han.

”Man delar upp sig”. Rebecka och Kevin går på Kungsholmens Västra gymnasium och intervjuades i en tidigare artikel.

Tidigare i vår artikelserie ”Kulturkrock i skolan” har vi lyft fram de negativa förväntningar som ofta drabbar elever med invandrarbakgrund när de kommer upp på gymnasiet.

Behöver mötas tidigare

– I och med att det är så uppdelat så skapas det jättemycket fördomar om hur folk med annan härkomst beter sig. Som att de kan mindre. De tas inte på allvar, sa Kevin Obeid från Bredäng som vi träffade i höstas på ett gymnasium på Kungsholmen.

Många har lyft fram att man måste börja tidigt i skolan med att motverka fördomar mellan olika elevgrupper.

– Om man redan har formats på ett sätt är det ganska svårt att möta en annan person som är helt annorlunda och det inte klickar. Ska man ändra på sig själv? Det kan vara svårt, sa Kevins klasskompis Rebecka.

LÄS MER: “Du vinner själv på att kliva ut ur trygghetszonen”

LÄS MER: Orten möter innerstan: Så minskar vi kulturkrocken

Diskutera på vår facebook: EttSthlm.