Dags att prata om det som krockar: Hur kunde det bli såhär – när alla vill så väl?
För sex veckor sedan började vi skriva om uppdelningen inom skolan. Om kulturkrocken som uppstår när elever från förorten möter innerstan. På tisdag ordnar vi en paneldiskussion på Kungsholmens största gymnasium. Vi vill prata om lösningar. Välkomna att delta!
Vi har ett problem. Studiemotiverade ungdomar från Botkyrka, Skärholmen, Husby och Tensta stöts bort från populära gymnasieskolor i innerstan.
Eller stannar kvar och mår dåligt därför att de inte fixar att ta sig igenom den osynliga vi-och-dom- barriären som många helst inte vill låtsas om.
Resultatet blir en fortsatt segregation inom skolorna – trots att det fria skolvalet borde kunna öppna upp för nya, utvecklande möten. Hur kunde det bli så?
#EttSthlm började skriva om uppdelningen på gymnasierna i början på oktober.
Elever med förorts- och invandrarbakgrund söker sig istället till varandra, för att hitta trygghet och igenkänning. I andra ändan av korridoren står de etniska svenskarna, som också håller sig för sig själva.
Hoppade av
”Jag trodde inte att skillnaden skulle påverka mig så mycket. Men jag kände att jag inte passade in”, säger Aleksandra, en 17-åring tjej från en söderförort i en av våra podd-intervjuer.
LYSSNA PÅ PODDEN HÄR: "Man kom från en annan planet"
Aleksandra valde att hoppa av det eftertraktade Anna Whitlocksgymnasiet på Kungsholmen och bytte till en mer ”blandad” skola, för att slippa pressen att anpassa sig.
MER OM VÅRT EVENT HÄR
”Det handlade om klädseln, hur man skämtade om personer med annan bakgrund. Jag togs inte på allvar när jag pratade min vanliga slang. Man kom från en annan planet. Det är jobbigt när man känner att man inte kan relatera till sina klasskamrater och inte kan vara sig själv”, säger Aleksandra.
Skämt om "orten-kultur"
Förortseleverna som kommer till innerstan möter en svensk, högutbildad medelklasskultur, där det är självklart att ta avstånd från rasism, självklart att jobba för inkludering och mångfald.Men där signalerna som skickas ut från innerstadseleverna – kanske helt omedvetet – ibland blir de motsatta. Eller i alla fall uppfattas så av många vi intervjuat.
LÄS MER: Från förorten till Östermalm – inte säkert att det är värt det
Förortselever med höga betyg som trodde att de skulle hamna bland jämlikar finner sig ifrågasatta och nedvärderade, deras språk och klädstil reducerade till ett skämt.
Vad är det som händer i det mötet? Handlar det om rasism och omedvetna fördomar? Eller är eleverna på båda sidor bara ovana att kommunicera utanför den egna bubblan?
Handlar det om rädsla?
Eleverna på Norrvikenskolan i Sollentuna gav sin syn på “ortenkulturen”
Är det rädslor och negativa erfarenheter av "orten-kultur" från tidigare skolår, från helt andra sammanhang, som slår igenom och saboterar ett nyfiket möte?
LÄS MER: Villaeleverna om kulturkrocken – “I början var jag lite rädd”
Måste det kanske oundvikligen bli strid när en stark subkultur som formats i förorten kliver in och utmanar ”vithetsnormen”?
Rektorer vill ofta inte prata om sånt här. ”Vi jobbar för att alla ska trivas. Men vi skulle aldrig ordna en temadag om etnicitet och kulturkrockar. Det känns för riskabelt. Vi vill inte väcka den björn som sover", som en skolledare sa.
”People of color”-föreningar, som försöker få upp sådana frågor på agendan, motarbetas som regel. Anna Whitlock är ett undantag.
LÄS MER: People of color – Förortselever startar omstridd skolförening på Kungsholmen
Lyssna på varandra
När vi startade vårt projekt för sex veckor sedan var det precis det här vi ville ta reda på: hur jobbar skolorna för att hantera de här krockarna? Vad har man för strategi?
Det finns bara ett riktigt bra sätt att lösa upp knuten, tror vi: att lyssna på varandras erfarenheter. Utan skygglappar. Och att starta ett samtal där båda sidor får komma till tals.
Hur skapar vi alltså en skola där alla kan funka tillsammans på lika villkor? Det blir temat för vår paneldiskussion den 12/11, kl 15.00 på Anna Whitlocks gymnasium. Hjärtligt välkomna att delta!
PETTER BECKMAN