Heta känslor på fullsatt skoldebatt: "Sluta skämta om vår klädstil"

Ska eleverna från förorterna anstränga sig mer för att smälta in när de kommer till en innerstadsskola? Eller ska de organisera sig och stå upp för rätten att vara olika? Åsikterna gick isär när #EttSthlm ordnade skoldebatt på Kungsholmen i tisdags.

Panelen. Rektor Annica Tengbom Ödén, Linah Gillman och Julia Mourad från "People of color" och Johanna Sjöholm från elevkåren.

"Kulturkrock i skolan – vad händer när förort och innerstad möts?" var rubriken när DirektPress-projektet #EttSthlm ordnade paneldiskussion på Anna Whitlocks gymnasium i tisdags.

Inför en engagerad publik på ett hundratal personer – elever, lärare, föräldrar och tjänstemän – diskuterade panelen vad som behövs för att elever med olika bakgrund ska kunna funka tillsammans på lika villkor.

– Det borde inte vara så svårt. Varför måste folk hela tiden skämta och kommentera om adidaskläder och ortenslang? Det finns väl massor av andra viktiga saker vi kan prata om. Skämta om något annat istället, sa Linah Gillman, en av eleverna i panelen.

"Förminskade och exkluderade"

Som #EttSthlm tidigare har rapporterat upplever många elever från förorterna att de blir förminskade och exkluderade på grund av hur de pratar eller klär sig.

Anna Whitlock har också skapat rubriker genom att tillåta en "People of color"-förening – något som flera andra gymnasier har motarbetat.

LÄS MER: Förortselever startar omstridd skolförening på Kungsholmen

Det var fullsatt i hörsalen på Anna Whitlock när #EttSthlm ordnade skoldebatt.

– Vi är väldigt glada över att ha fått stöd både av skolledningen och elevkåren. Det gör att färre med annan bakgrund hoppar av nu, sa Linah Gillman som är ordförande i POC-föreningen.

Hon underströk också att föreningen är öppen för alla.

Men begreppet "People of color" – som är hämtat från den amerikanska antirasistiska kampen – väckte frågor och kritik från flera i publiken, som undrade om inte ett sådant namn snarare separerar människor och förvärrar segregationen.

– Och varför måste man ta med sig en kultur från sin tidigare skola? Är det inte bättre att vara öppen för nya sociala sammanhang, undrade en kvinna.

Julia Mourad från POC-föreningen svarade att hon förstod synpunkten, men att föreningen inte alls är något hinder för att bygga vänskap med andra elever.

"N-ordet i klassrummet"

Enligt rektorn Annica Tengbom Ödén är skolans vision att elever ska kunna möta varandra som "blanka papper" och forma en ny sammanhållning som inte tyngs av tidigare ryggsäckar.

Från publiken höjdes då kritiska röster, som menade att sådan "färgblindhet" gör att maktskillnaderna som finns mellan majoritet och minoritetsgrupper kan leva vidare.

Flera elever i publiken tyckte också att skolledningen borde göra mer.

– Vad ger ni för instruktioner till lärarna när det gäller att ta tag i rasistiska uttryck i klassrummen? Det finns elever som använder n-ordet utan att någon reagerar. Och ju mer vi ställer oss upp och tar upp såna här saker, desto mer utfrysta blir vi av de andra i klassen, sa en tjej.

Efteråt. Linah, Julia och Johanna var alla nöjda med diskussionen.

“Bra att vi börjar samarbeta”

Rektorn svarade att hon har svårt att ha inblick i allt som händer i klassrummen, men att skolan ändå har nått långt med att bygga en inkluderande stämning – även om det finns mer att göra.
Johanna Sjöholm från elevkåren framhöll att det är ett individuellt ansvar för alla elever att tänka på hur de uttrycker sig.
– Där jag gick i högstadiet i Huddinge fanns det en stor blandning av elever och jag upplevde aldrig att det var några problem med det. Men det är bra att man pratar mer om det och samarbetar, som vi gör här på Anna Whitlock, sa hon.

PETTER BECKMAN