Vem rånar vem? Start för ny artikelserie om ungdomsrånen

Ungdomsrånen har tredubblats på Södermalm sedan 2017. Fördubblats i Vasastan. Rånarna kommer ofta från förorterna. Varför är det så? Vad tänker ungdomarna själva? Vi letar svar vid Skanstull. Och längst ut på Gröna linjen.

1. “Om de ser svaga ut är de lättare att råna”

Innanför entrén i förortsgallerian långt ner på gröna linjen finns ett bord där ungdomar brukar hänga. En av killarna sitter i mitten, det är han som alla vill hälsa på. ”Bror, är det bra? Vad händer?” Han är 15 år, bär en svart märkesjacka och pratar med lugn pondus.

Hur ser ni på risken att bli rånad i Stockholm idag? Vilka är mest utsatta?

– Om jag var en rånare skulle jag välja en person som ser ut att ha mycket pengar. Då tar jag honom åt sidan och tar hans kläder. Nu gör jag inte sånt, men det är ett exempel.

– Man kollar också på deras själ. Om de ser… hur ska jag förklara… om de ser svaga ut, om de inte har självrespekt, då går det snabbare för en person att råna dem.

2. ”Det är enkelt. Visa bara lite självrespekt”

Att den som vill råna någon åker in till stan är inte alls konstigt, menar killen i märkesjackan.

– Det är för att folk är rikare där. Ungdomarna där har mer pengar och en del skryter om det också.

Hur vanligt är det att att folk gör sånt?

– Jag vet faktiskt inte. Och så klart det är dåligt.

Hur kan man göra för att minska risken att bli rånad?

– Visa bara lite självrespekt. Visa att du kan stå upp för dig själv.

– Men ibland kan det bli värre om man visar självrespekt. Folk kan komma med kniv eller pistol.

– Det beror på vem det är som rånar dig, tillägger en kompis.

3. ”En del får skuldkänslor. Andra är iskalla”

Hur reagerar man om någon man känner begår sådana brott?

– Det beror på. En del får lätt skuldkänslor, andra är helt iskalla och bryr sig inte. De som har skuldkänslor, de kan tycka synd på personerna som blir rånade och säger ”sluta”. Men ibland bryr de sig inte heller.

Varför gör folk sådana saker, tror ni?

– Hur ska jag förklara? En stor del av det kriminella kommer av att deras föräldrar inte har tillräckligt med pengar för att köpa det dom vill ha, det som människorna i stan har. Så då rånar de människor för att de vill ha kläderna.

4. ”Helt ärligt, det handlar bara om pengar”

Finns det andra skäl också?

– Alltså, det finns skälet att de vill ha rykten. De vill ha bra rykten där de bor. De känner sig stora, de vill bara ha respekt från människor.

Får man respekt av att råna?

– Det beror på. Vissa tycker att de är coola. Vissa tycker att de fortfarande är töntar.

Tror du att folk rånar för att ”ge igen” för att de tycker att samhället är rasistiskt eller orättvist?

– Jag vet faktiskt inte. Helt ärligt, allt handlar bara om pengar. Om inte pengar fanns skulle inget av det här finnas.

5. ”Man kan bli rånad på väg till träningen”

Vid basketplanen utanför Åsö grundskola på Söder står fem killar och pratar. De är på väg att fylla 16, alla bor på Södermalm. Skoldagen har precis tagit slut, snart ska de iväg till fotbollsträningar eller hem till datorn.

– Man har vetat länge att det finns en hög rånrisk. Ingen av oss har blivit utsatt. Men jag känner många som har det, så det är inget ovanligt, säger en av killarna.

Var är risken störst?

– Vänner har blivit rånade på väg till eller från träningar ute i förorten. I Kärrtorp till exempel. Men jag har hört att det hänt här på Söder också.

6. ”Man tänker vilka man ska akta sig för”

Hur påverkar det här er?

– Man blir försiktig. Man tänker på att man inte ska gå runt med för dyra kläder. Och man tänker på vilka… vilka man ska akta sig för.

I debatten på sociala medier hävdar en del att etniska svenskar löper större risk att bli rånade än folk med annan bakgrund. Är det så tror ni?

– Ja, svarar killarna. Det är så det är.

Hur tänker ni då?

– Jag tänker att svenskarna bor ju mer inne i stan och icke-svenskarna bor mer ute i förorterna. Och i förorterna är det mer kriminalitet. Och de vill kanske inte råna någon där, för det kan betyda trubbel för dem. Så då går de till någon annan plats.

"Rånen drabbar alla olika slags etniciteter"

Bilden att ungdomsrånen framförallt skulle drabba etniska svenskar eller "de som är svaga och inte kan stå upp för sig själva" stämmer inte alls, menar Ulrika Westlin och Melissa Gimling Arista, som jobbar på Stödcentrum för unga brottsutsatta i Stockholm City.

"De som kommer till oss har alla olika slags etniciteter och personlighetstyper. De finns absolut ingen gemensam nämnare som att man skulle vara "svag", säger Melissa Gimling Arista.

I kommande artiklar återkommer vi med en längre intervju med Melissa och Ulrika på Stödcentrum.

7. ”Det har väl med segregationen att göra”

Varför rånar folk andra?

– Kanske tycker de att det är coolt. Kanske vill de ha hög status. Men det är svårt att veta faktiskt.

– Det kan vara så enkelt som att de vill ha någon annans saker. Och pengar. För att de inte har pengar själva.

Vad borde politikerna göra tycker ni?

– Höja straffen för dem som gör det.

– Kanske ordna mer belysning.

– Jag vet inte så mycket om politik. Men jag tänker att det är mycket segregation i Sverige just nu. Och om det blev mindre segregerat skulle man kunna vara mer överallt, utan att bli rånad.

8. ”Rånen gör att folk går över till SD”

Tror ni att rånen påverkar folks politiska åsikter?

– Ja, svarar flera av killarna.

Hurdå?

– Att folk byter åsikter, att de går över till SD från Socialdemokraterna till exempel. Det har man hört bland vuxna. Och man märker det också i vår åldersgrupp. Jag tror att folk gör det på grund av rån och sånt.

Tänker ni så själva? Alltså att ni kopplar ihop rånen med invandringen, som de högernationalistiska sajterna och SD gör?

– Ja, kanske lite ändå. Men jag vet inte, jag har inte så bra koll på politik. Det är jättesvåra grejer.

9. ”Det handlar inte om invandringen”

Tillbaka till killarna längst ut på gröna linjen:

Vad säger ni till dem som vill ha strängare straff och stoppad invandring?

– Det handlar inte om invandringen, säger han i märkesjackan.

– Det finns massor av invandrare som inte är kriminella. Det handlar bara om samhället.

Hurdå?

– Härute finns fritidsgårdar där man måste vara 16 för att komma in. Och de som är för unga, de har ingenting att göra, de är bara ute med sina kompisar. Såklart de gör busigheter.

– Det borde också finnas mer möjligheter…. jag vet inte… för flyktingar att få jobb. Så att de kan försörja sin familj.

10. ”Vi ungdomar klarar att skaffa vår egen bild”

Och på Åsötorget, en sista fråga: Pratar ni någonsin om det här på lektionstid?

– Om vadå alltså?

Om rånen, om orsakerna, om kopplingar till integration och politik?

– Nej, det har nog aldrig hänt. Jag kan inte tänka mig att de skulle göra det heller.

Vore det bra om lärarna tog upp det?

– Jag vet inte riktigt vad det skulle hjälpa mot.

– Jo, men jag tror det vore bra, att upplysa folk att man ska vara försiktig.

Tycker ni att de vuxna ska försöka påverka hur ungdomar ska tänka kring det här?

– Nej. Det är väl upp till oss att skaffa vår egen bild. Det klarar vi själva.

TEXT: PETTER BECKMAN, ILLUSTRATIONER: KEVIN SCHEFFER

Det här är första delen i en artikelserie som vi kör under februari och mars, med anledning av den heta diskussion som blossat upp kring ungdoms- och förnedringsrån. Artiklarna går också att läsa på vår Instagram, ettsthlm.

LÄS MER I #ETTSTHLMS ARTIKELSERIE OM UNGDOMSRÅNEN:

Del 2: ”Jag blockar slaget och går därifrån”. Hur bra är det att göra motstånd?

Del 3: “Det kändes som att all kontroll försvann”. Så tar du tillbaka makten

Del 4: Polisen befarar: “Rånen ökar vi-och-dom-uppdelningen bland unga”

Del 5: Stämplad. “Mina klasskompisar ser mig som någon som rånar”

Del 6: Mammorna: “Vi kan inte bara sitta inne när våra barn blir rånade”

Artiklarna kan också läsas som bildspel på instagram. Klicka HÄR och svajpa!