Kulturkrock i skolan: Svårt att bryta uppdelningen förort/innerstad på gymnasiet

På Anna Whitlocks gymnasium, Kungsholmen, har en "People of color"-förening startats för att få elever med annan bakgrund än svensk att känna sig välkomna. Andra skolor har sagt nej. "Vi vänder oss mot att man tittar på hudfärgen", säger Ewa Wallin, rektor på Södra Latin. #EttSthlm tittar närmare på ett svårlöst problem.

Kevin Obeid från Bredäng går på Kungsholmens Västra Gymnasium. “Elever från förorterna ofta söker sig till varandra, vilket skapar en uppdelning inom skolan”, säger han.

"Vad fan gör ni i stan, förortsbarn?"

Banderollen som några elever på Östra Real hade satt upp inför en fotbollsmatch mot Bromma gymnasium förrförra veckan väckte starka känslor på sociala medier. Både skolledning och elevkår tog kraftfullt avstånd från budskapet.

– Vi jobbar väldigt aktivt för att minska uppdelningen mellan olika elevgrupper. Det har också blivit mycket bättre de senaste åren, säger Gustav Fant, ordförande i elevkåren på Östra Real.

– Tidigare kunde man höra rasistiska ord mot elever med annan bakgrund. Men det har helt försvunnit, säger han.

Gustav Fant, ordförande i elevkåren på Östra Real. Lyssna på en längre intervju med Gustav i vår poddcast!

Skämt om "becknarväskor"

Orden på banderollen satte ändå fingret på en känsla som många förortselever vittnar om när de börjar på prestigefyllda gymnasieskolor inne i stan: att inte riktigt höra till.

Linah Gillman från Skärholmen och Julia Mourad från Jakobsberg går i tvåan på Anna Whitlocks gymnasium, Kungsholmen.

– I början var det många elever med annan bakgrund som hoppade av. De kände inte att de inte kunde klä sig som de ville. Det skämtades om becknarväskor och stulna adidaskläder. Många har bytt till mer blandade skolor där de känner sig mer hemma, berättar Julia.

Julia och Linah bestämde sig för att starta en "People of color"-förening på skolan, för att stärka gemenskapen bland elever med annan bakgrund. Föreningen ordnar sociala aktiviteter som debattövningar och lekar. Planen är också att bygga samarbeten med andra skolor.

– Vår förening gör att elever med annan bakgrund kan hitta varandra och känna sig accepterade. Och vi har skolledningens fulla stöd vilket är jättebra, säger Linah Gillman.

Linah Gillman och Julia Mourad startade en People of color-förening på Anna Whitlocks gymnasium.

"Fel att gå efter hudfärg"

Men på flera andra gymnasier har skoledningarna sagt nej till sådana initiativ.

– Vi vill att skolans föreningar ska vara öppna för alla. Vi vänder oss mot att man tittar på hudfärg. Det är förfärligt, säger Ewa Wallin, rektor på Södra Latin.

Men Linah Gillman understryker att man inte måste ha annan etnicitet för att vara med i POC-föreningen på Anna Whitlock.

– Alla som vill arbeta för mångfald och inkludering är välkomna i föreningen. Vi skiljer inte på folk, vi lyfter folk, säger hon.

Och elevkåren, som fungerar som en slags fackförening för alla elever på skolan, ser inte POC-föreningen som något hot mot sammanhållningen.

– Jag är väldigt imponerad av vad de gör och positiv till deras verksamhet. Och jag blir väldigt berörd av de frågor som de lyfter, säger Johanna Sjöholm, elevkårsordförande.

Johanna Sjöholm, ordförande för elevkåren på Anna Whitlock.

"Svenskar flyr mångfalden"

Ett par kilometer bort från Anna Whitlock, på Kungsholmens Västra Gymnasium, har drygt hälften av eleverna utländsk bakgrund. Där är utmaningen snarast den omvända.

– Vi har haft en tendens att vi tappat elever med svenskklingande namn, säger rektorn Eija Carlsson.

Den tendensen har skolforskare kunnat konstatera även på andra innerstadsskolor: när mångfalden har ökat flyttar de svenskfödda eleverna på sig.

– Men den tendensen är mycket mindre i år hos oss, vi har lyckats vända trenden, säger Eija Carlsson på Kungsholmens Västra.

Hur har ni gjort då?

– Vi jobbar mycket med gemenskap och inkludering. Alla får vara som de är, utan att behöva klistra på sig en roll. Och vi uppmuntrar föreningar där elevernas samlas kring ett intresse snarare än utifrån etnicitet eller varifrån man kommer.

Eija Carlsson och Andreas Eriksson, rektorer på Kungsholmens Västra Gymnasium

"Inte bara etnicitet"

Alla elever vi pratar med beskriver stämningen på skolan som trevlig och harmonisk. Ändå upplever flera att det finns en tydlig uppdelning mellan elevgrupperna:

– I klassrummen mixas man. Men på rasterna söker man sig till dem man känner sig mest bekväm med. Det handlar inte bara om etnicitet, mer om att man är uppväxt i samma slags område, säger Kevin Obeid från Bredäng.

Klasskompisen Naima håller med:

– Det uppstår en viss kultur i förorterna där man förstår varann på ett annat sätt. Man har en annan gemenskap. Det är inget man egentligen väljer, det bara blir så, säger hon.

– Men egentligen tycker jag att man ska utvidga sig och inte bara vara med sin egna grupp. Det är så man lär sig nya saker. Då märker man kanske att de fördomarna jag hade de var fel, tillägger Naima.

"Svårt när det inte klickar"

Klasskamraten Rebecka, den enda i gruppen som har svensk bakgrund, tror att det är för sent att bryta uppdelningen när eleverna har kommit upp på gymnasiet.

– Jag tror man måste göra något i början, när man är liten. Om man redan har formats på ett sätt blir det svårt när man ska möta en annan person som är helt annorlunda och det inte klickar. Ska man ändra på sig själv? Det kan vara svårt, säger hon.

Elever som delar erfarenheten av att vara uppvuxna i socioekonomiskt utsatta områden dras till varandra, menar Kevin Obeid från Bredäng.

Andra elever på skolan berättar om hur deras umgänge har förändrats.

– I början var det ganska uppdelat, men vi hade en tjej i klassen som pratade med alla och drog in folk från olika håll, så efter ett tag blev vi en väldigt blandad grupp, berättar Kajsa Sjölund från Lidingö.

"Det blir spännande möten"

Och även om eleverna i viss mån grupperar sig efter bakgrund menar Rektorerna Eija Carlsson och Andreas Eriksson att skolor med stor mångfald, som Kungsholmens Västra, skapar bättre förutsättningar för integration än innerstadsskolor med en mer homogen elevgrupp.

– Hos oss får de utmana sin syn på saker och ting och lära sig tolerans i praktiken. Det finns skolor som predikar tolerans, men där eleverna inte behöver ta ställning konkret till några skillnader därför att ”de andra” inte finns där, säger Eija Carlsson.

– Här ser man att de andra är olika, men att det går bra ändå. Det är klart man färgas av sin bakgrund och den miljö man har med sig hemifrån. Men blir ganska spännande möten.

PETTER BECKMAN

Saga från Bromma och Kajsa från Lidingö ser inga problem med uppdelningen på Kungsholmens Västra. “Själva umgås vi i en väldigt blandad grupp”