Gymnasievalet: Här går eleverna som själva valt att bryta segregationen

Hur viktig är elevmixen för att man ska trivas på gymnasiet? Ska man man välja en skola där de flesta liknar en själv? – Du vinner senare om du vågar kliva ur din "comfort zone", säger förstaårselever på Tumba gymnasium.

Maria, Sama, Jilda och Daniel går i ettan på Tumba gymnasium, som ligger i topp när det gäller söktryck och har en ovanligt bred blandning av elever.

"Välj inte gymnasium förrän du har besökt skolan och känt av stämningen. Annars finns det risk att du inte trivs med elevsammansättningen".

Det rådet gav en studie- och yrkesvägledare i förra veckans artikel i #EttSthlms temaserie om kulturkrockar och vi-och-dom-uppdelningar inom Stockholm skolor.

Vi åker till Tumba gymnasium, som kombinerar ett mycket högt söktryck med en ovanligt bred social mix. Hur är stämningen där?

Eleverna fick chans att fråga ut riksdagens talman Andreas Norlén, som besökte Tumba gymnasium i januari.

Det hörs skratt och skämt mellan bibliotekshyllorna denna fredagsförmiddag. Skolan har finbesök, det är riksdagens talman Andreas Norlén – näst högst i rang i Sverige efter kungen – som valt ut Tumba för ett av sina turnéstopp.

Klarar sig inte själva

Han har just pratat om demokratins hundraårsjubileum inför en entusiastisk aula och står nu och äter kakor och eftersnackar med ett tjugotal elever i bibblan.

När talmannen och hans stab har åkt vidare stannar en grupp ettor kvar och delar med sig av sina tankar om gymnasievalet.

Är det viktigt att kolla in elevmixen på en skola innan man väljer – eller ska man strunta i sånt?

– Ärligt talat, när jag gick på prova-på-dag så tänkte jag inte ens på de andra eleverna där. Jag fokuserade bara på själva skolan, på schemat och lärarna, säger Sama Alhassani från Alby, som går andra terminen på naturprogrammet.

Klasskompisen Minas från Södertälje tror att det hänger på vilken slags person man är.

Ettorna hälsade både talmannen Andreas Norlén och skolans rektor Alf Solander med glada tjut och applåder som om de var rockstjärnor.

– Vill man fokusera på skolan bör man nog inte titta så mycket på kompisarna. Men ifall man är en person som gillar att socialisera sig och vet att man inte kan klara sig själv, då blir klasskamraterna viktigare.

Jilda från Tullinge som går teknikprogrammet tror inte att man helt kan bortse från det sociala:

– Du kommer alltid att behöva ett umgänge och känna att du passar in för att må bra. Även fast du älskar linjen har du nog svårt att gå kvar om du inte har någon du kan vända dig till, om du går helt ensam.

Läskigt med det nya

– Ja, jag valde bort en skola inne i stan. Den var full med snobbar, säger klasskamraten Daniel Smith från Huddinge.

– Jag gillar det mer såhär, lite längre ut, att man möter andra och har den här interaktionen. Inne i stan hade jag inte träffat så många från förorterna som jag gör här. Det är jättetrevligt, säger Daniel.

LÄS OCKSÅ: Vinnande lösningar – så minskar vi uppdelningen i skolan

En en tjej från Rönninge tror att vissa människor är bättre på att anpassa sig än andra.

– Det är nog många som vill ha det som de är vana vid för att känna sig trygga. Att träffa nya människor kan ju vara lite läskigt, säger Jilda.

Rönningetjejen berättar:

– Jag kommer från en väldigt liten grundskola där det bara gick svenskar. Vi var typ två stycken som hade annan bakgrund. Så när jag kom till Tumba var det en skön förändring, att det var en blandning. Det var också det jag var ute efter.

"Inte en enda svensk"

För Sama var det tvärtom:

– I min höstadieskola hade vi ingen svensk i hela min årskurs. Det var en av anledningarna till att jag inte ville gå till stan. Jag visste inte om jag var redo att helt och hållet ändra hela min omgivning.

– Så jag tänkte att om jag väljer Tumba där det finns både svenskar och icke-svenskar, då skulle jag vänja mig lite mer inför universitetet.

Var det ett bra beslut?

– Ja, det är fantastiskt här, det är verkligen en blandning, säger Sama.

På andra skolor har vi sett att elever ändå delar upp sig efter bakgrund och etnicitet. Hur är det här?

"Visst finns det grupperingar, men det hade varit värre om vi gått på olika skolor. Det är ett bra första steg, konstaterar Maria, Sama, Jilda och Daniel.

– Det blir ungefär så, men ändå känns det som att alla trivs. Även om det kanske finns grupperingar så är det inte som att man skiljer sig åt helt och hållet, säger Sama.

Daniel tillägger:

– Det finns absolut en viss uppdelning Men det blir fortfarande mer interaktion än om vi alla hade gått i olika skolor. Så det är ett bra första steg.

Vilket råd vill ni ge niorna som ska göra sitt val nu?

– Välj bara det du vill och lyssna inte för mycket på kompisarna, säger Sama.

– Och sitt inte bara för dig själv. Träffa människor, gå inte bara till dem du känner dig omedelbart bekväm med, utan utforska, säger Jilda.

– Det är bra att gå ut från sin comfort zone. För mig blev det en jättestor förändring, men jag trivs ändå, säger Maria Kassir från Södertälje som tidigare gick i en skola där det knappt fanns några etniska svenskar.

Sama fyller på:

– Prova på nya saker. Personen jag är nu är helt annorlunda från den jag var i nian. Jag är så mycket mer social nu, säger hon.

Lättare söka jobb

Tumba gymnasium hade förra året 1,6 sökande per ledig plats, vilket var nästan högst i länet.

– Och skippa tänket att de bästa skolorna ligger in mot stan. Jag känner alltför många som har börjat inne i stan. Och sen passar de inte alls in där, säger Daniel.

Han fortsätter:

– Det kan också vara jätteskönt med en omstart på gymnasiet. Så var det för mig. Speciellt om man inte känner någon så tvingas man att vara lite mer social. Det är en bra sak att ha med sig.

Jilda håller med:

– Speciellt sen när man ska börja söka arbetsplats. Då är det absolut garanterat att du inte kommer att känna någon. Så om du börjar med att lära dig redan nu att vara social och att träffa nya människor så kommer det bli enklare sen när du ska söka arbete.

PETTER BECKMAN