Skolpolitiker om gymnasievalet: "Räkna med att du måste anpassa dig"
– Välj inte skola efter elevmixen. Kvalitén hänger ju inte på elevernas hudfärg. Och att lära sig anpassa sig är en del av att bli vuxen. Det säger det avgående skolborgarrådet Lotta Edholm (L) som kommentar till #EttSthlms artikelserie om kulturkrockar på gymnasiet.
Lotta Edholm (L) tycker inte att man ska bry sig om elevsammansättningen på en skola. "Det är viktigt att man lär sig att anpassa sig till andra", menar hon.
Den här veckan ska 30 000 nior i Stockholms län göra sitt gymnasieval. #EttSthlm har i en serie artiklar skildrat de kulturkrockar och vi-och-dom-uppdelningar som lätt uppstår när ungdomar med olika bakgrund möts i skolkorridorerna.
På en högstadieskola i Älvsjö uppmanades niorna att kolla in elevmixen innan de väljer, för att inte riskera att hamna i ett socialt sammanhang där de inte trivs.
LÄS MER: “Fel” mix av elever gör att gymnasieskolor väljs bort
Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (L), som lämnar sin post nästa vecka, reagerade starkt på artikeln.
– Det blir helt fel budskap. Du kan ju inte avgöra om en skola är bra eller dålig genom att gå dit och titta. Kvalitén på undervisningen är ju inte avhängig av vilken hudfärg eleverna har.
– Eleverna måste förstå att gymnasievalet inte handlar om att bekräfta någons identitet. Gymnasierna ska inte vara en arena för vare sig integration eller segregation. Man ska välja den skola och den utbildning som är bäst för ens framtida liv, ingenting annat, säger hon.
LÄS MER: “Du tjänar själv på att kliva ut ur trygghetszonen”
Många elever verkar ändå vilja söka sig till sina likar. Är det ett problem?
– Jag tycker det är lite sorgligt om elever på det sättet skjuter upp att bli vuxen. Skolans uppdrag är att förbereda eleverna för ett liv efter skolan. I det livet ingår att möta människor med olika bakgrund.
Vi har intervjuat förortselever med utländsk bakgrund som känt sig ifrågasatta och nedvärderade på innerstadsgymnasierna. Vad säger du om det?
“Det är inte alla människor som går och tänker på identitet hela dagarna”, säger Lotta Edholm.
– Jag tycker att skolorna isåfall måste jobba med detta. Skolorna har ju ett egenintresse av att eleverna trivs och vill stanna kvar. Det är ett stort problem om elever slutar för att de känner sig utfrysta eller att de inte de passar in.
– Men sen är inte svaret att alla individer alltid kan vara sig själva i varje enskild situation. All mänsklig samvaro handlar om att anpassa sig. Att ge och ta från båda håll är otroligt viktigt. I vuxenvärlden kommer ju kravet på anpassning att vara ännu mycket större.
Vilka är det som behöver anpassa sig mest – minoriteten eller majoriteten?
– Man ska komma ihåg att man kan tillhöra flera minoriteter. För en ung, homosexuell kille från förorten eller en flicka från en hederskultur kan det vara en enorm befrielse att komma till en innerstadsskola.
– Jag tror också att olika individer ser det här som mer eller mindre problematiskt. Det är inte alla människor som går och tänker på identitet hela dagarna.
LÄS MER: Förortselever startar omstridd skolförening på Kungsholmen
På ett gymnasium startade en grupp elever en People of color-förening för att få fler att känna sig inkluderade. Är det rätt väg?
Linah Gillman och Julia Mourad startade en People of color-förening på Anna Whitlocks gymnasium.
– Så länge man inte utesluter någon annan tycker jag inte det är något konstigt. Att elever engagerar sig och pekar på problem som finns ska vi vara glada för, säger skolborgarrådet.
– Och att bevara sin identitet behöver ju inte betyda att du bara odlar din särart och sätter på dig en tjock offerkofta. Man måste förstå att det finns en värld utanför också.
Vad kan gymnasieskolor göra för att bli mer inkluderande?
– Om det finns problem med att elevgrupper känner sig exkluderade av etniska eller socioekonomiska skäl har skolan ett ansvar att vara medveten om det.
– Men idag kan jag inte säga om det är ett stort problem eller inte. Det finns ju många olika skäl till att elever hoppar av och vill byta skola. Kanske skulle detta behöva undersökas igen. Jag tror då att man skulle få en ganska blandad bild, säger Lotta Edholm.
PETTER BECKMAN